Ingenstans
Har du nagonsin hort nagon saga "mitt ute i ingenstans"? Det betyder Irkutsk.
Mysig stad, dock. Paminner om Goteborg.
Vi hoppade av taget klockan sex pa morgonen. Det var fortfarande morkt ute, men en hel del folk var ute pa vift, fastan det var lordag. Som tur var gick vi fortfarande pa Moskvatid sa for oss var klockan bara ett pa natten. Vi hade stannat uppe hela natten, det kandes onodigt att ga och lagga sig och sova for bara en kort stund. Nu stod vi fullastade med ryggsackar pa Irkutsks tagstation och hade ingen aning om vart vi skulle ga. Det langsta jag hade gatt pa fyra dagar var fram var kupe till toaletten. Ibland gick man aven nagra steg till ut pa en perrong. Men inte mer an sa. Med stela kroppar gick vi raka vagen in pa ett ryskt snabbmatsstalle och at nagon kalloppsliknande ratt. Det var gott, mattande och billigt. Ryssland ar bra pa det dar.
Efter en liten vandring till vart hotell fick vi vara rum och sov till det nastan blivit morkt pa nytt. Till middag blev det carbonara.
Har foljer en lista pa lite skumma saker jag hittat pa det ryska frukostbordet:
Simmig grot
Kalvkorv
Otroligt tjock omelett
Ris
Pasta
Stekt lax
Ackliga muffins
Croissanter av vanlig bulldeg
Nagon friterad falafelliknande bulle som tydligen smakade kyckling men var fullstandig oatbar
Jens och jag gick pa upptacktsfard nasta dag. I fyra timmar gick vi omkring och kom fram till att Irkutsk ar en skum stad. Den storsta parken ar fullstandigt vanskott och ser mer ut som en vildvuxen och nerskrapad skog med grusstigar. Pa vagen dit gick vi igenom ett omrade som maste ha varit Irkustks slum. Langs den gyttjiga vagen stod fallfardiga hus blandat med enorma containrar. Vi gissar att vissa bor i dem. I detta omrade fick man inte trevliga blickar. Vi hittade en dockteater, ett zoo (ett skjul, vi gick inte in) och ett tivoli (pariserhjulet sag ut att ha sett battre dagar). Vi hangde aven ett tag nere vid floden och begrundade det fina vattnet. Ratt rent, tankte vi. Sedan gick vi 200 meter till och hittade reningsverksutslappet. Ratt ut i floden halls allting ut och det var langt ifran vackert. Fran det bruna och skrapfyllda vattnet steg ett rokmoln pa sakert tio meter. Vi gick snabbt darifran.
Dagen efter var varm och solig. Vi hade planerat en dagsutflukt till Bajkalsjon, som ar varldens djupaste sjo och anledningen till varfor vi valt att stanna i Irkutsk. Det blev en helt fantastiskt dag, for sex av oss. Jag stannade hemma. Min mage hatar mig. Eller, kanske min mage hatar rysk mat. I vilket fall vart det ingen fantastisk dag for mig. En anledning till att komma tillbaka till Irkutsk en annan gang, tror jag.
Pa kvallen, nar ganget kommit tillbaka och jag madde lite battre, samlade Beata och jag ihop lite klader och borjade tvatta. Jag har aldrig tvattat pa resa forut, sa detta var en riktig upplevelse. Sahar gick det till:
vid handfatet stod jag, tvattmaskinen, men handerna i varmvatten kramandes klader. De tvattade kladerna rackte jag sedan till min kollega Beata, som stod i duschen och skoljde dem. Beata i sin tur rackte sedan tillbaka kladerna till mig som hangde upp dem pa tvattlinan vi hangt upp over hela vart pyttelilla badrum. Hela tre tvattar blev det, och vi blev klara vid fyratiden pa natten. Aldrig far man sova ut i den har staden.
I Irkutsk ar man valdigt intresserad av framlingar. En kvall knackade det pa min och Beatas dorr. Dar stod Per och en annan snubbe vi inte kande igen. Han hade suttit bredvid Per pa internetcafeet och borjat prata med honom. Han var ryss, men hade mongoliskt ursprung. Allra mest tyckte han om Japan. Han var helt fanatisk. Och lille Per blev hans storsta idol eftersom han har japansk utseende (han ar korean). Ryssjapanen ville se vart hotell och sa fick det bli. Han var trevlig, men efterhangsam, och till slut fick Per nastan saga at honom att ga.
En annan dag slog sig tva snubbar ner vid vart bord nar vi satt och at. De studerade turism och fragade en massa. En av dem var tydligen en valdigt bra fotbollsspelare, och det visade han genom att alltid ha traningsoverall pa sig.
Nu ar klockan halv fyra. Om fem timmar ska vi aterigen pa taget som pa ett och ett halv dygn ska ta oss till Mongoliets huvudstad Ulan Bator. Vi har planerat in ett litet aventyr innehallande hastar och gobioken.
Jag later er vanta med spanning pa nasta uppdatering.
Bilder kommer att laddas upp antingen i Mongoliet eller Kina. Har maste man betala for sant, och jag ar snal.
Hall ut!
Karlek till er alla.
Det var lite hisnande att få ditt sms igår.. "hej mamma nu är vi i Mongoliet och i morgon ska vi ut på en femnätterstur i Gobiöknen".
Och nu väntar vi med spänning på nästa inlägg.
Hösten har kommit till Göteborg och det är så härligt med den friska luften.
Var rädd om dig Linda! Älskar dig! /Mamma
Du får blogga mer helt enkelt!!!!:P
är du framme i kina än?
kram