En riktigt god sallad
Pa busstationen i Shenzhen, utanfor Hongkong, satt Linda och Bea och at en god sallad de tagit med sig fran Hongkong. Den inneholl pasta, kyckling och pesto. Och tva coctailtomater. Den var riktigt god. Nar salladen var ungefar halvt uppaten fick de syn pa tva grabbar med stora ryggsackar.
"Titta dar," sa Beata, "turister."
"Mm," svarade Linda, "undrar om de ska med samma buss som vi."
Beata tog en tugga. "Kanske det."
De tva grabbarna sag lite forvirrade ut, som om de inte riktigt visste vart de skulle ga. De gick raskt ut ur den lilla vanthallen till bussarna.
"Tror du att de kommer tillbaka snart?" fragade Beata.
"Ja," sa Linda mellan tuggorna, "om tva minuter eller sa."
Och ratt hade hon, for inom kort kom de tva forvirrade grabbarna tillbaka och fick syn pa de tva salladsatande flickorna. De sag genast lite lattade ut och gick over och slog sig ner bredvid. De tva grabbarna visade sig vara fran England och skulle visst med samma buss, till Yangshuo. Matt och Andrew var deras namn. Flickorna och grabbarna hann bli bra vanner innan bussen kom och de fick reda pa att de alla skulle aka samma vag genom Sydostasien. Kanske hade Linda och Beata hittat tva potentiella reskamrater for ett tag?
"Mm" sa Beata nar hon atit upp sin sallad, "vad nojd jag ar!"
Andrew tittade pa henne och sa "I want what you just ate!"
Du är lätt den bästa berättaren;)
Och kylan är bara uppfriskande! Nä, sån värme blir man bara slö av, här hemma är man på alerten hela tiden (för att inte halka på en isfläck).
Ha det bra där borta
Kram
Ah, Viktor, sana kommentarer far mig att vilja skriva mer mer mer! Tack!