Livet i en ryggsäck

Imorse blev jag vackt av en uttrakad Beata med en liten knuff i sidan och orden "fan, det regnar!". Eftersom vart rum inte hade nagot fonster kunde vi bara ana hur det sag ut utomhus: gratt och vatt. Inte alls vad vi hade vantat oss av detta strandparadis. Vi satte pa tvn, precis lagom for att se den forsta kvarten pa filmen Road to Perdition som vi sett kvallen innan. Sedan at vi nagra oreos.
Nar tanderna var borstade, haret uppsatt och vaskorna packade drog vi regnskydden over vaskorna och checkade ut fran Happy House Hotel. Resten av ganget hade kommit tidigt pa morgonen och checkat in pa Nice Hotel, som lag en bit bort. Tva stycken fyrabaddsrum for 15kr per person. Planen var att vi skulle ga dit, dumpa vaskorna och sedan ga och fixa fram lite frukost.
Utanfor hotellet mottes vi dock av en syn vi inte var beredda pa. En massiv vattenpol, lat mig overdriva en aning och kalla det en sjo, och ingen chans till att ga forbi utan att dranka skorna. Vi blev helt enkelt tvugna att ta av oss vara skor och vada genom vattnet. Regnet oste ner. Vi hade gatt 10m och var redan genomvata. Vi gick barfota runt kvarteret, vatare och vatare for varje minut, tills vi kom till ratt gata. Och sjalvklart var var nya gata den mest oversvammade av dem alla. Vattnet gick upp till knana, om inte langre, och den korta biten tog mycket langre tid av vad de annars skulle.
Till slut kom vi fram, checkade in och fick torra handdukar att torka oss med. Vi vackte upp vart sovande gang och stack ut for att fixa fram frukost. Efterat gick vi alla ner till stranden och badade i vara anda redan genomvata klader. Det var varmt och gott. Ett riktigt strandparadis.